Allt började i en hiss i Dubai. Ett sånt där slumpartat möte som man ibland ser på film men som inte riktigt känns trovärdigt.
- Men det här är ett sånt projekt där alla bitar bara faller på plats hela tiden.

Orden kommer från Junaid Ahmed, en sydafrikansk regissör, producent och manusförfattare med lång erfarenhet inom film, TV och teater i hemlandet. Det är han som ska regissera den romantiska komedin ”Stockholm, Zululand” skriven av den sydafrikanske manusförfattaren Tom Eaton. Filmen är i huvudsak sydafrikansk. Men för att göra den ville Junaid Ahmed gärna ha med ett svenskt samproduktionsbolag. Eller, egentligen vill han ha med ett norskt bolag och göra filmen ”Oslo, Mpumalanga”. Men det är här vi får återvända till den där hissen i Dubai.

Junaid Ahmed kliver alltså in i en hotellhiss under Dubai Filmfestival på väg att registrera sig. Han är på plats bland annat för att vara med som deltagare i en paneldebatt med namnet ”Indie Producers On an International Market”. I hissen finns redan den svenske producenten Jan Blomgren (”Ping Pong-kingen”, ”Bröllopsfotografen”, mm). Han är också på väg att registrera sig och vara med i panelen för "Indie Producers On an International Market”. De två börjar prata lite artigt med varandra och Junaid Ahmed berättar om sina planer på att göra en samproduktion med Norge och drar storyn i korta drag.
- Så jag sa: om du ändrar till Sverige så är jag med direkt, säger Jan Blomgren på plats under filmfestivalen i Cannes för att sälja in deras projekt.

Med sig på sin finansieringsturné i Cannes och andra ställen har de ett par Abba-låtar (”Money, Money, Money” och ”Dancing Queen”) som gjorts om på typiskt sydafrikanskt manér med aoummm-sång i stämmor och traditionella instrument. Tanken är också att ha med låtarna i filmen och på det sättet blanda det typiskt svenska med det typiskt sydafrikanska.
- Min fru höll på att rensa ut gamla LP-skivor och slängde ut dem på golvet. Så plötsligt låg Abba där på golvet och stirrade mig i ögonen. Men som jag sa, det här är den typen av projekt, allt bara faller på plats av sig själv.

Hur stora är Abba i Sydafrika?
- Huge! (enorma), säger Junaid Ahmed med emfas.
- Och lyssnar man på texterna så passar säkert 90 procent in på situationer i filmen.

Filmen utspelar sig i den sydafrikanska byn Stockholm. Det är en by som under lång tid har fått olika typer av bistånd från Sverige, men som egentligen inte behöver det längre, ett faktum som byinvånarna ”glömt bort” att meddela biståndsgivarna. När så en svensk delegation plötsligt bestämmer sig för att göra en inspektion blir det bråttom att ge byn en fattig look. Filmen utspelar sig både i Sydafrika och Sverige och det hela leder till en rad förvecklingar och lite lagom komplicerad kärlek mellan byns manliga lärare och den svenska, kvinnliga inspektören. 

Ämnet bistånd och Sverige är inte främmande för Junaid Ahmed. Under apartheidtiden i Sydafrika reste han mycket i världen för att söka stöd för kampen mot den vita regimen. Bland annat kom han till Sverige som tog en mycket aktiv del i det arbetet. Det gör att det fortfarande finns en stark koppling till Sverige i Sydafrika. De har inte glömt, säger han.

Till cirka 60-70 procent blir det en sydafrikansk film. Budgeten beräknas just nu till cirka 20 miljoner kronor. De har bland annat fått ett utvecklingsstöd från Svenska Filminstitutet och manuset är i princip klart. En svensk dialogkonsult ska nu tas in för att putsa på de svenska replikerna som ju är skrivna av en sydafrikan. För det kommer delvis att pratas svenska. Och engelska och afrikaans och zulu och någon blandvariant av engelska och lokala språk.

Några kulturkrockar när det gäller humor har de inte upptäckt (än). Det som är roligt i det sydafrikanska manuset fungerar även i Sverige, säger Jan Blomgren även om han tillstår att det alltid är svårt att säga vad som är kul. 
- Humor kan vara kulturell, att man driver med företeelser som bygger på att man känner igen just det kulturella beteendet. Eller så kan den vara mer internationell. Vi skrev manus så att det är en mer internationell humor, säger Junaid Ahmed 

Vilket filmformat som ska användas är inte riktigt klart. Jan Blomgren är helt klart för att filma på 35 mm istället för att göra det digitalt.
- Det är det jag litar på och exteriörerna kommer att se bäst ut då. Priset på film och filmkameror har också gått ner på sista tiden, säger han.

Junaid Ahmed är inte riktigt lika övertygad om att 35 mm är förstahandsvalet.
- I Sydafrika är det vanligare med digitalt, helt enkelt av ekonomiska skäl. Vi har inte haft råd med film så vi är mer vana vid att filma digitalt.

Tester ska i alla fall göras och beroende på utfallet och hur budgeten utvecklas tas formatbeslutet i ett senare skede i samråd med fotografen.

Planen är att börja filma någon gång efter nyår. Det blir en kortare sväng i Sverige, troligen med ett par etableringsbilder från huvudstaden och resten filmat i Luleå (snö är en viktig ingrediens i sverigebesöket, pengar från Filmpool Nord likaså) och sedan fem veckor i Sydafrika dit tre svenska skådespelare åker med.

Något premiärdatum finns inte i dagsläget. Men förhoppningen är att det ska ske på en av de större internationella filmfestivalerna.

Tillbaka till sidtopp
Tillbaka till startsidan